Ajankohtaista

Åldern berättar inte hur bra eller mångsidig en person är i användningen av digitala tjänster. Lättanvända tjänster och digitalt stöd hjälper många människor att klara sig. Vid digitalt stöd hjälper det att kunna lyssna, ha tålamod, använda enkelt språk och ha förståelse för brist på kunskap.

Matbutiken är ett bra ställe att observera vardagsupplevelser. Förra gången när jag handlade i en större butik fäste jag särskilt uppmärksamhet vid människorna omkring mig och deras sätt att uträtta ärenden. Det kändes fint att följa hur många olika sätt och vanor vi har samt hur många olika sätt att uträtta ärenden som är möjliga idag. Framför mig i kön vid kassan stod en yngre person som betalade sina inköp genom att visa sin klocka till betalterminalen. Vid självbetjäningskassan bredvid stod en äldre person som betalade med sin telefon. Jag, som är i medelåldern, köade till kassan med mitt bankkort och senioren framför mig grävde i plånboken och tog fram kontanter.

Åldern berättar inte hur bra eller mångsidig en person är i användningen av digitala tjänster. Det lönar sig att ha detta i åtanke när man planerar att stärka seniorers digitala kompetens. Anta inte att alla intresserar sig för nya digitala tjänster. Anta inte heller att ingen är intresserad.

Digital kompetens och digitalt stöd

Digitaliseringen har avancerat snabbt och skapat allt mer mångsidiga sätt att uträtta ärenden. Vi lever i ett samhälle som förändras och utvecklas. När teknologin utvecklas, utvecklas även vokabulären och behoven. Förutom delaktighet har man även börjat tala om digital delaktighet, som är delaktighet i det digitaliserade samhället. Digital delaktighet innefattar bland annat av digitala färdigheter, digitala apparater, digitalt stöd samt känslan av delaktighet.

Nuförtiden talar man mycket om digitalisering, digitala färdigheter och digital delaktighet. Digitaliseringen är närvarande i livets olika delområden och kommer att öka ännu mer i framtiden. Digitaliseringen gör ärendehantering, informationsspridning och kontakter snabbare. I bästa fall skapar den också nya möjligheter att minska ensamhet och stärker människors likvärdighet på nationell nivå.

När man saknar digitala färdigheter och apparater kan det dock leda till det motsatta och människan kan till och med marginaliseras. Digital marginalisering är bland annat kopplad till bristen på möjligheter till att uträtta ärenden elektroniskt, följa aktuella diskussioner och hitta information eller delta i beslut som gäller en själv samt upprätthålla kontakter. I varje fall leder svaga digitala färdigheter lätt till att personen behöver använda mer tid och pengar för att sköta sina ärenden än en person med starka digitala färdigheter.

Lättanvända tjänster och digitalt stöd hjälper många människor att klara sig. Digitalt stöd innebär handledning i användning av både digitala apparater och digitala tjänster. Nuförtiden ingår digitalt stöd redan i många festtal och man begriper genuint betydelsen av det. Det är sällan man längre antar att alla medborgare börjar använda olika slags digitala apparater och tjänster av sig själv.

En del tar lätt till sig nya sätt, vissa är intresserade av att testa och lära sig och andra vill göra som de gjort tidigare. Vi människor är olika och så är även våra möjligheter. När allt kommer omkring påverkas graden av digital delaktighet även av stödet från närstående, den ekonomiska situationen, tidigare inlärda färdigheter och exempelvis attityder.

Digitaliseringen av vårt samhälle håller inte på att ta slut, så vi behöver tillsammans hitta på sätt som vi kan använda för att förbättra den digitala likvärdigheten och även förverkliga det vi hittar på. Detta kan ingen ensam aktör göra själv, äkta samarbete är den bästa medicinen – även här.

Hur klarar sig seniorerna på riktigt i den digitala världen?

I Finland finns det nästan 1,3 miljoner seniorer, det vill säga människor över 65 år. Den mängden innefattar lika många olika slags levnadshistorier. En del av våra seniorer har varit med och planerat och utvecklat de första digitala tjänsterna i vårt samhälle och är fortfarande väldigt intresserade av nya riktningar. De är digitalt kompetenta och entusiastiska.

En del äldre har å sin sida inte ens rört informationsteknisk apparatur. Enligt Statistikcentralen uppgick de till 280 000 personer år 2021. Största delen av våra seniorer ligger någonstans mellan dessa två grupper. De använder digitala apparater och tjänster till viss del i sin vardag. Ibland behöver de också hjälp med användningen av dem.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV) har gjort utredningar om medborgarnas digitala färdigheter. I deras rapport om digital kompetens (2022) lyfte man fram digitalt mod som den mest centrala observationen. Enligt DVV hänvisar digitalt mod till det självförtroende som människan behöver för att våga testa och ta i bruk nya eller uppdaterade digitala apparater och tjänster eller utvecklas i användningen av dem. ”I grund och botten handlar det om mod att möta en digitaliserad vardag.” Observationen stämmer överens med det fenomen som upptäckts inom det digitala stödet. Mycket ofta börjar de digitala stödstunderna med orden: ”Jag är så dum att jag inte kan någonting och lär mig säkert inte heller!”. Visst lär sig människan, men särskilt äldre personer upplever ofta att de är okunniga och känner även skam över det.

De digitala handledarnas uppgift består till stor del av att uppmuntra dem som behöver stöd och stärka deras självförtroende samt mod att testa och lära sig nytt. Naturligtvis lär man även ut faktiska digitala färdigheter. Det som efterfrågas mest av de digitala stödjarna är hjälp med grundläggande användning av smarta enheter. Direkt därefter är de mest efterfrågade ämnena användning av e-post, hantering av enheternas lagringsutrymme, uppdateringar samt köp av nya enheter. Hjälpen från frivilliga digitala stödjare är guld värd för många.

Även om en person aldrig har använd informationsteknik, innebär det inte att hen inte är intresserad av den. Tvärtom, många skulle vilja lära sig om de möjligheter som digitaliseringen skapat. Att ensam lära sig en helt ny sak och ett nytt tillvägagångssätt kan för vem som helst av oss kännas onödigt jobbigt, men även tråkigt. Det är trevligare att lära sig tillsammans, när man samtidigt också hittar de konkreta fördelar som de nya färdigheterna kan ge.

Enligt Statistikcentralen (Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik, 2022) har 78 procent av 65–74-åringarna tillgång till en telefon med pekskärm, medan andelen bland 75–89-åringar är 42 procent. En del av seniorerna klarar sig alltså bra i den digitala världen och en del lever som om den digitala världen inte ens fanns. Vi har egentligen inga uppgifter om läget för dem som är 90 år eller äldre, eftersom man tyvärr inte frågat dem om saken i undersökningarna.

Egna och grannens attityder

Ofta gör vi människor såsom vi är vana att göra. Något som anses fungera bra är det enklaste sättet. Ibland är vi emellertid redo att gå utanför bekvämlighetszonen och ta emot rekommendationer om nya och även olika slags sätt. Om vi däremot hör negativa kommentarer om en viss produkt eller tjänst, skapar det fördomar hos oss.

När exempelvis hemvårdspersonal kommer hem till en klient och med hög röst förbannar sina digitala arbetsredskap och sedan försöker få klienten att bekanta sig med distansvårdslösningen, uppstår en svår ekvation. Vi behöver alltid tänka på hur vi för vidare våra egna attityder. Eller om vår första tanke är att vi inte kan testa nya digitala tjänster direkt med seniorer, kanske problemet ligger i vår egen attityd och inte i målgruppen.

Och hur agerar vi själva som anhöriga? Låter vi inte våra föräldrar använda sociala medier, eftersom de ändå inte riktigt kan vara där eller ger vi gamla och icke fungerande apparater till far- och morföräldrarna, eftersom de ändå inte behöver något bättre?

Seniorer frågar regelbundet Centralförbundet för de gamlas väl om var de kan hitta frivilliga digitala stödjare, eftersom de egna vuxna barnen vägrat hjälpa dem med orden ”du behöver det inte och skulle ändå inte kunna använda det på rätt sätt”.

Centralförbundet för de gamlas väl genomförde en enkät för seniorer om anskaffning av digitala apparater och tjänster sommaren 2022. Seniorerna som svarade på enkäten, önskade att säljarna framför allt skulle lyssna, ha tålamod, använda enkelt språk och ha förståelse för brist på kunskap. Alltså egentligen inget nytt eller överraskande – utan att kunna bemöta människan som en människa.

Borde vi i arbetsför ålder titta i spegeln lite oftare och fundera: Hur kan jag främja seniorers digitala delaktighet? Kan jag göra någonting så att jag i alla fall inte hindrar seniorernas tillgång till den digitala världen?

Text: Tiina Etelämäki, SeniorSurf

---

Artikeln i Seniorarbete 3/2023