Ajankohtaista

Regeringens fokus är tydligt: att upprätthålla de äldres funktionsförmåga och att förbättra den står i fokus. Med stödtjänster som ges tillräckligt tidigt kan man även stödja kundernas funktionsförmåga och därmed framskjuta behovet av regelbunden hemvård.

Finland är ett av länderna i världen som åldras snabbast. Statistikcentralens uppgifter visar att år 2021 hade cirka tio procent av befolkningen fyllt 75 år och antalet förutspås öka till 14 procent år 2030 och 16 procent år 2050. Denna betydande förändring i befolkningsstrukturen både ställer utmaningar för äldrearbetet och ger det nya möjligheter.

Behoven för de äldre varierar

Alltför ofta talar man om de äldre bara som en grupp som behöver tjänster, fastän endast en liten del av den äldre befolkningen behöver regelbundna tjänster inom social-, hälso- och sjukvården.

Behoven för äldre människor är lika mångsidiga som deras bakgrund. Ålderdom är inte enhetligt tillstånd, utan variationerna bland de äldre visavi hälsotillstånd, funktionsförmåga och livsperioder är betydande. Deras roll som aktiva medlemmar i samhället, konsumenter, far- eller morföräldrar, medlemmar i organisationer och förmedlare av kontinuitet har underskattats och alltför ofta ser man dem bara som behövande av tjänster.

Hälsa och välfärd står främst

Regeringens fokus är tydligt: att upprätthålla de äldres funktionsförmåga och att förbättra den står i fokus. Hälsosamma levnadsvanor såsom att vara aktiv, inta rätt näring, stödja det psykiska välbefinnadet, att stärka delaktighet, aktiviteter, och sociala relationer samt minska ensamhet har en nyckelposition. Betydelsen av åtgärder som främjar livslångt lärande och trygghet framhävs när man strävar efter att minska sjukdomar och förlänga självständigt liv.

Regeringens strategi stödjer de äldres funktionsförmåga på många sätt. Både fysisk och psykisk hälsa främjas av såväl mångsidiga tjänster för kultur och motion som att minnessjukdomar identifieras och behandlas i ett tidigt skede. Höjningen av anslagen för att främja hälsa i kommunerna och programmet ”Finland i rörelse” är konkreta steg mot en hälsosam ålderdom.

Anslaget för åren 2024–2027 har höjts med 27 mn euro i enlighet med regeringsprogrammet, för att främja hälsa i kommunerna. Pengar allokeras till äldres funktionsförmåga, att de klarar sig hemma och till stöd för närståendevårdare.

Reform av servicestrukturen

Servicesystemet för de äldre har genomgått avsevärda förändringar. Man har allt mer övergått från distribuerade system till centraliserade och integrerade tjänster. Förändringen är nödvändig emedan servicebehovet för de äldre ökar medan resurserna är begränsade. Centralt i reformen är att tjänsternas åtkomlighet och kvalitet säkerställs.

Resurserna för serviceboende dygnet runt är trängda och regleringen av personalen har väckt diskussion. Det krävs tillräcklig och kompetent personal för att trygga vård av hög kvalitet, men utmaningarna i fråga om ekonomi och personalresurser kräver flexibla lösningar.

Mängden personal i förhållande till verksamhetsenhetens kunder på serviceboende dygnet runt regleras i lag för att säkerställa boendets kvalitet och kundtrygghet. Regeringen har på grund av knappa ekonomiska och personalresurser beslutat att bredda den numeriska dimensioneringen från och med början av 2025 så att minimum kravet på dimensioneringen är 0,6 arbetstagare per kund. Dimensionering är dock fortfarande så pass hög att den i princip räcker till att vården och omsorgen av kunderna genomförs tryggt. Det är dock fråga om en minimum dimensionering och då kundernas servicebehov så kräver bör den vara högre.

Stödtjänster för boende hemma, såsom tjänster för måltider, städning och klädtvätt, bör vid behov ges över en låg tröskel till stöd för äldre personer att bo hemma. Med stödtjänster som ges tillräckligt tidigt kan man även stödja kundernas funktionsförmåga och därmed framskjuta behovet av regelbunden hemvård.

Tjänsterna för hemvård som är oberoende av tiden på dygnet gör det möjligt att bo hemma även då det finns behov för besök på natten och å andra sidan gör det möjligt att jämna rusningstoppar för en del av morgonskiftet. Undersökningar av arbetet har därtill visat att utjämning av rusningstoppar under morgontimmarna inom hemvården minskar dess behov av personal.

Genom att öka gemenskapsboendet mellan hemvård och serviceboende dygnet runt kan man lätta trycket på hemvården för de kunder som har många besök alla tider på dygnet och å andra sidan även erbjuda tjänster efter behoven till en del av dessa kunder, som nu i brist på alternativ är placerade i serviceboende dygnet runt.

Serviceboendet dygnet runt kan koncentreras till kunder vars funktionsförmåga och hälsotillstånd kräver att personalen är ständigt närvarande. Det är dock inte möjligt att minska på dessa platser, så service finns för de som behöver den.

Rollen av hemvården framhävs allt mer och man har fäst uppmärksamhet vid att stöda den, både lagstiftningsvägen och vid olika tjänster i praktiken. Närståendevårdarna behöver stöd att orka och de bör ges nödvändiga tjänster såsom hälsokontroller och fridagar.

Man borde bättre än nu erkänna att stärka familjevårdarnas roll vid flexibel periodisering över flera dagar av ledighet för närståendevårdare.

Tillgänglighet och utbildning av personal

Bristen på personal är en av de största utmaningarna inom äldrearbetet. Social- och hälsovårdsministeriets program för ett gott arbete strävar efter att fylla detta behov.

Programmet innehåller ett dataunderlag avseende personal och åtgärder kring bättre förutseende och att öka mängden utbildning och utveckla utbildningens strukturer. Programmet främjar också yrkespersonalens möjligheter att koncentrera sig på kundarbetet, och man förtydligar personalens arbetsfördelning, förbättrar yrkespersonalens möjligheter att koncentrera sig på arbetet som motsvarar deras eget kunnande, bland annat genom att öka användningen av stödtjänster och assisterande personal, och man reviderar lagstiftningen om yrkespersonal och utvidgar rekryteringen bland annat genom att öka den internationella rekryteringen.

Ett mål för programmet är att förbättra arbetets drag- och hållkraft och man har startat regionala träningsprogram till stöd för välbefinnande och att orka i arbetet. Förloppet av åtgärder i programmet uppföljs halvårsvis fram till slutet av år 2027.

Betydelsen av frivilligarbete

Frivilligarbetet är en viktig del av äldrearbetet. Det hämtar inte bara glädje och innehåll till livet för äldre, utan är även ett värdefullt stöd för yrkesfolkets arbete. Frivilligarbetet möjliggör delaktighet och aktivt deltagande i samhället, vilket är väsentligt för det psykiska välbefinnandet.

Frivilligaktörerna kan kan på många sätt stödja välbefinnandet för äldre kunder i sådana funktioner som inte kräver kunnande inom social-, hälso- och sjukvård, till exempel inom vänverksamheten.

Att delta i frivilligverksamheten och vara frivillig är en faktor i sig som främjar välbefinnande. Till exempel allt fler sociala relationer via frivilligverksamheten samt dagsrytmen och upplevelsen av att vara nödvändig ger nytta. Frivilligverksamhet möjliggör engagemang för samhället och ger samhällelig delaktighet, förnuftig sysselsättning, aktörskap och möjlighet att finna sin inre styrka.

Med hjälp av frivilligverksamheten kan man även aktivt främja grupptillhörighet, minska ensamhet och fördomar samt öka umgänget generationerna emellan.

Mot framtiden

Fältet av äldrearbete är i en brytningstid. När befolkningen blir äldre är det allt viktigare att identifiera och värdesätta äldre personers mångsidighet och potential som aktiva medlemmar i samhället. Samtidigt bör man utveckla servicestrukturen, personalens färdigheter och stödnät, som möjliggör en god livskvalitet för de äldre att upprätthålla funktionsförmågan. Proaktiva grepp, tjänster av hög kvalitet och respekt för varje individ kommer att framhävas i det framtida äldrearbetet.

Text: Kaisa Juuso, social- och hälsovårdsministern

---

Tidningen Seniorarbete 2-3/2024.