Ajankohtaista

Alla har vi ett förhållande till media och mediefärdigheter även om vi kanske aldrig har tänkt på det. Våra mediefärdigheter kan vara starka eller svaga – och vi kan ändå tycka att de är något helt annat än de i själva verket är. I mitten av det rikliga och snabba informationsflödet är det bra att fundera över vad de egna mediefärdigheterna består av.

Medie- och digifärdigheter är nuförtiden en del av många vardagliga sysslor. De är på många sätt sammanflätade, och utan dem kan det vara svårt att sköta sina ärenden i det nutida samhället. Att man har teknisk kompetens för att kunna använda apparater och tjänster räcker inte: det behövs även innehållslig läsförståelse, med hjälp av vilken kan digitala tjänster tryggt användas för både nytta och nöje. Mediefärdigheter är också en viktig nyckelfaktor för att kunna identifiera olika slags bedrägeriförsök på nätet. Det skulle vara bra om inlärningen av mediefärdigheter och digitala färdigheter gick hand i hand.

Sällskapet för mediefostran har definierat mediefärdigheterna på följande sätt: ”Mediekunskaper är det moderna samhällets medborgerliga färdigheter. Exempel på mediekunskaper inkluderar medieproduktion, tolkning av medieinnehåll, färdigheter i att använda medieutrustning, färdigheter i informationssökning, kritiskt tänkande kring medieförmedlad information, medieförmedlad kommunikations- och interaktionsförmåga, social och politisk inkludering och påverkan genom media, samt användning av media för att stödja livshantering och välbefinnande.”

Seniorernas digitala färdigheter

Även om seniorer är en mycket heterogen grupp är det ett faktum att andelen människor med digitala färdigheter minskar och den digitala kompetensen försvagas i äldre befolkningsgrupper. Enligt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas Rapport om digital kompetens 2023 har endast hälften av 65–74-åriga åtminstone grundläggande digitala färdigheter. När man tar en närmare titt på den följande åldersgruppen, 75–89-åriga, visar statistiken att andelen människor med inga digitala färdigheter alls är till och med 78 procent.

Seniorernas digitala färdigheter har förbättrats under åren och statistiken visar en klar förbättring om man jämför dagens resultat med resultatet från ett årtionde sedan. Även i internationella jämförelser klarar finländarna sig bra när det är fråga om digitala färdigheter. Man kan dock inte sluta sina ögon för det faktum att det finns en stor skara människor som inte hänger med i det digitala samhället.

Seniorer behöver och önskar att få hjälp med användning av digitala apparater eftersom de vill kunna sköta sina ärenden själva. Oberoende av åldern vill människor vara självständiga. Många vill också lära sig något nytt och uppdatera sina kunskaper men behöver hjälp med det.

Ofta ber seniorer frivilliga digihandledare om hjälp med grundläggande användning av apparater. De behöver handledning i hantering av inställningar, användning av olika pekfunktioner samt uppringning. Det finns dock många seniorer som klarar sig utmärkt i den digitala världen. Bland dem finns också kamrathandledare som guidar sina jämnåriga i användningen av digitala apparater.

Seniorernas digitala färdigheter har redan kartlagts ganska mycket av t.ex. Statistikcentralen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Seniorers mediefärdigheter har behandlats t.ex. i Susanna Rivinens doktorandforskning samt i Kavis undersökning om vuxna människors mediefärdigheter i Finland. I praktiken är främjande av seniorernas mediefärdigheter ett område som ingen verkar ansvara för.

Det har inte samlats någon tidigare information om hur seniorer följer aktuella nyheter eller vilka kanaler de använder. Centralförbundet för de gamlas väls SeniorSurf-verksamhet, vars syfte är att främja seniorers digitala deltagande, tog itu med utmaningen och gjorde en enkätundersökning om medier och informationskällor som seniorer använder. Undersökningen genomfördes i augusti 2023.

Enkätundersökning om seniorernas mediefärdigheter

Centralförbundet för de gamlas väls SeniorSurf-verksamhet gjorde en undersökning om mediefärdigheter hos över 65-åriga seniorer som är bosatta i Finland. I undersökningen utreddes var seniorer hittar aktuell information och vilka faktorer eventuellt hindrar deras tillgång till information. Som en del av undersökningen kartlades dessutom seniorers sätt att delta i aktuella diskussioner och synpunkter om hur de utvärderar informationens tillförlitlighet.

Undersökningen var avsedd för över 65-åriga seniorer som bor på det finska fastlandet. Det samlades in svar från både sådana seniorer som använder digitala tjänster och sådana som inte gör det. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer och en elektronisk svarandepanel i augusti 2023. Undersökningens helhetsurval var sammanlagt 800 intervjuer. Undersökningen genomfördes av Suomen Kyselytutkimus Oy.

Enligt resultaten följer seniorer mest saker som händer i hemlandet och utomlands samt aktuella ämnen och nyheter gällande det egna området. Den klart populäraste kanalen var television (95 %). Andra populära kanaler var radio, digitala versioner av papperstidningar, webbnyheter och -sidor. En stor del av svararna upplever att de inte har något behov av att börja följa andra kanaler mer.

Seniorer verkar vara nöjda med den information som de får och behöver inga nya kanaler. Detta är dock oroväckande med tanke på informationens ensidighet och bristen på mediekritiskt tänkande, om uppgifternas korrekthet inte kan kontrolleras med hjälp av andra informationskällor. Informationen sprider sig jättesnabbt i världen och mer detaljerade uppgifter kan hittas via många olika kanaler om de bara kan hittas och utnyttjas. Falska nyheter och olika slags bedrägerier sprider sig lika snabbt, och man kan bli utsatt för dem om man har bristande färdigheter i att identifiera falsk information.

Enligt undersökningen upplever seniorer att det är ganska lätt att identifiera tillförlitlig information. Många motiverade sitt svar med att de har bra bondförnuft, något som egentligen är en bra sak. Bondförnuftet utgör en bra grund för många beslut. Samtidigt är de konstant förändrande bedrägerier nuförtiden omöjligt att identifiera med hjälp av bondförnuftet. Om man exempelvis stöter på en video där en känd person berättar trovärdigt om sina åsikter med sin egen röst, hur kan man vara säker på att videon är äkta? Ibland kan det vara nästan omöjligt – eller åtminstone mycket svårt. Bondförnuftet räddar nödvändigtvis inte oss i sådana här situationer. Vi måste åtminstone uppfatta att det redan är möjligt att göra sådana här falska videor och att de kommer att bli ännu vanligare

Samtidigt måste vi ändå komma ihåg att man inte ska inte vara rädd eller ställa sig negativ till all information. Att följa flera olika nyhetskällor är inte alltid en bra sak: man kan till och med få för mycket information. Det är bra för oss alla att hitta de sätt och kanaler som passar oss bäst, utan att glömma mångsidigheten.

Enligt undersökningen följer seniorer aktivt vad som händer i världen men brukar inte delta i diskussioner lika aktivt. Enligt seniorer finns det egentligen inget som hindrar deltagandet i aktuell diskussion, men det vill inte heller ökas eftersom deltagandet inte anses ha någon betydelse. Hur skulle vi tillsammans hjälpa varandra att inse att det har betydelse?

Text: Tiina Etelämäki

Tiina Etelämäki, ledande expert, SeniorSurf-verksamhet, Centralförbundet för de gamlas väl