Ajankohtaista

Det är nu viktigare med samarbete än någonsin tidigare när man övergår från det lokala verksamhetsområdet till landskapsområdet. Det är en helt ny situation när alla normala och bekanta organisationsstrukturer försvinner och i stället bildar man något nytt som vi ännu inte vet något om. Välfärdsområdena har mycket olika utgångspunkter och för en del av serviceproducenterna är det redan bekant att arbeta med en landskapsorganisation. Södra Österbottens välfärdsområde har huvudsakligen planerats redan under den förra regeringen med personal från offentliga organisationer. Under social- och hälsovårdsreformen har man alltmer även använt sig av organisationernas sakkunskap vid planeringen av tjänsterna.

Ledamöterna i fullmäktige och nämnderna på det egna området är viktiga partner, genom dem kan och vill vi påverka tjänsterna för äldre. Södra Österbottens välfärdsområde betjänar 192 000 invånare och den kalkylerade finansieringen är 791 miljoner euro. Åldrande, stram ekonomi och tillgången till personal är en utmaning för vårt område, precis som för många välfärdsområden. Trots utmaningarna strävar vi efter likvärdiga, effektiva och tillgängliga tjänster. Ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige stod inför strategiskt viktiga beslut vid sitt första sammanträde. Vårt välfärdsområdesfullmäktige har organiserat sig 7.3.2022 och valt ordförande för välfärdsområdesstyrelsen och -fullmäktige. De har dessutom beslutat om välfärdsområdets förvaltningsstadga samt organisations- och ledningsstrukturen. Ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige beslutade förutom om personalorganisationen även om bland annat verksamhetsorganen och deras uppgifter. Förslag till verksamhetsorgan på välfärdsområdet är bland annat: 1) Nämnd för främjande av kontaktytor samt välfärd och hälsa; 2) Personal- och utvecklingsnämnd; 3) Ekonomi- och investeringsnämnd; 4) Säkerhetsnämnd.

Nämnden för främjande av kontaktytor samt hälsa och välfärd har som uppgift att bland annat bereda linjedragningen enligt välfärdsområdesstrategin till regionförvaltningsverket. Det omfattar samarbete om serviceproducerande med privata företag, kommuner, övriga offentliga aktörer och allmännyttiga samfund. Uppgiften är också att svara för främjande av välfärd och hälsa i samarbete med ovannämnda sektorer. Regionförvaltningsverkets uppgift är bland annat att besluta om upphandlings- och försäljningsbefogenheter genom att beakta investeringsplanen, så att välfärdsområdesfullmäktige fattar strategiska försäljningsbeslut samt beslut om principerna för beviljande av servicesedel och fastställande av servicesedelns värde.

Jag anser att det verkligen är viktigt i nuläget att vara i kontakt med ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige och framföra den egna synvinkeln som organisationsbaserad serviceproducent. Fullmäktigeledamöterna ska bläddra igenom presentationer med hundratals sidor, beslutstidtabellerna är strama i förhållande till antal ärenden och då får viktiga och långsiktiga beslut kanske inte tillräcklig uppmärksamhet. Vi vill givetvis att kvaliteten på tjänster för äldre ska hållas på en hög nivå och att valmöjligheterna inte minskar. Det behövs aktörer som kan erbjuda olika tjänster och av olika storlek. Vi vill att de tjänster som föreningar producerar fortsätter som en del av servicenätverket. Olika serviceproducenter bör beaktas när det gäller köpkunskap och upphandlingsstrategi att de äldre har kvar möjligheten att välja vems tjänster de kan använda.

Vi skapade ett eget organisationsråd inom Södra Österbottens område som sist och slutligen inte kom med i välfärdsområdets organisationsschema. Regionförvaltningsverket kan emellertid tillsätta andra påverkansorgan enligt välfärdsstrategin. Äldrerådet, rådet för personer med funktionsnedsättning och ungdomsrådet verkar enligt mandatperioden. Enligt inkluderande Södra Österbotten stärker vi samarbetet mellan kommuner och organisationer genom verksamhetsmodellen inkluderande partnerskapsbordet (osallistava kumppanuuspöytä). Det finns cirka 400 fungerande föreningar inom social- och hälsovårdsbranschen i Södra Österbotten. Nästan 30 representanter från organisationerna har medverkat i arbetsgrupper för social- och hälsovårdsreformen. Ett exempel på samarbete med organisationerna inom social- och hälsovårdsbranschen var en organisationsfokuserad valpanel innan välfärdsområdesvalet där alla organisationer som deltog fick synlighet för sin verksamhet. Fem av de sju paneldeltagarna blev invalda i välfärdsområdesfullmäktige, och vi tror att de även kommer att beakta organisationerna som serviceproducenter och samarbetspartner i främjandet av välfärden.

I samband med valpanelen för välfärdsområdesvalet gjorde vi i snabb takt en förevisningsvideo i samarbete med Kivipuro ry och Buusti ry. Med videon ville vi kommunicera om vårt samarbete.

Se videon

Experten för beredningen av kundtjänsterna i Södra Österbottens välfärdsområde inledde sitt arbete i början av året. Hon har ett brett uppgiftsområde vid kartläggningen av de regionala servicesedlarnas verksamhetsanvisningar, servicesedelproducenter och köptjänstbehov. I februari sammankallade hon organisationsbaserade serviceproducenter till möte och vi diskuterade vad man bör beakta på välfärdsområdet vid utarbetande av kriterier för servicesedlarna och gällande köpkunskapen.

I social- och hälsovårdsnätverket omfattar tjänsterna för äldre bland annat klient- och servicestyrning, regional hemvård, rehabiliteringstjänster och vårdboende. Arbetsgruppen för vårdboende, som är en undersektion inom tjänster för äldre, har sammanträtt två gånger i år. Jag har fått medverka i planeringsgruppen med min kollega från Kivipuro, vd Hanna Lähelmä. Hittills har arbetet gått ut på att kartlägga boendetjänsternas mängd och kvalitet inom primärvården. Jag hoppas att vi snart får planera innehållet i tjänsterna samt utarbeta servicekriterier och servicebeskrivningar.

Tjänster som stöder boende hemma i framtiden för äldre planeras i det nyligen startade projektet Ikäkoti, vars mål är att skapa en regional verksamhetsmodell. Förutom att förenhetliga och utveckla processerna är tyngdpunkterna dessutom bland annat förankrande av servicekedjan för dementa, att stärka det gerontologiska socialarbetets ställning och kunskap samt utveckla en modell för att samordna frivilligverksamheten. Man kommer troligen att dra nytta av organisationernas sakkunskap även i detta viktiga projekt.

Det finns ännu mycket att planera och allt kommer inte att vara färdigt 1.1.2023, utan planeringsarbetet fortsätter. På grund av det måste vi dessvärre uthärda mycket osäkerhet, eftersom strategiska beslut ännu saknas om vilka tjänster som ska skaffas, hur mycket och med vilka kriterier. Vi har haft en stark vilja att medverka i planeringen, eftersom vi då även kan utveckla egna tjänster för att bemöta framtidens behov.

Mitt i alla utmaningar när det gäller både corona och tillgången till arbetskraft blir de egna målen tydligare och det finns inte tid eller energi för utsvävningar. Situationen kräver koncentration och flexibilitet. Jag önskar er alla – både anställda och samfund – en starkare resiliens.
När man vill förnya krävs det en insats av alla. Ingen kan längre arbeta på det gamla invanda sättet. Gemensam planering är viktig, då blir vi hörda och får vår egen plats i den framtida organisationen. Deloptimering skapar inte en god grund för utvecklande, utan gemensamma utmanade mål nås med gott samarbete och utvecklande tillsammans.

Tiina Rauhalaakso, verksamhetsledare i Kauhajoen Vanhaintuki ry, styrelsemedlem i Centralförbundet för de gamlas väl, ordförande i Etelä-Pohjanmaan Muistiyhdistys.