Bakgrund och forskning kring verksamheten

Vänkretsen-verksamheten, som lindrar äldres ensamhet, har undersökts, utvecklats, följts upp och utvärderats noggrant i snart tjugo år. Vänkretsen-gruppmodellens genomslagskraft bygger på forskningsbaserad kunskap, och modellen används idag även i internationellt samarbete.

Vänkretsen-verksamhetens rötter i forskningen

I forsknings- och utvecklingsprojektet för geriatrisk rehabilitering (2002–2006) undersöktes finländska äldres ensamhet, dess förekomst och orsaker samt hur upplevelsen av ensamhet kan lindras genom gruppverksamhet. Projektets forskningsledare var professor Kaisu Pitkälä.

Resultaten visade att verksamheten:

  • förbättrade det psykiska välbefinnandet, minnesfunktionen och hälsan hos äldre som led av ensamhet
  • minskade användningen av social- och hälsovårdstjänster samt kostnaderna för dessa avsevärt jämfört med kontrollgruppen
  • aktiverade socialt äldre personer som led av ensamhet (Pitkälä m.fl. 2005)

Utifrån de goda resultaten i projektet har Centralförbundet för de gamlas väl fortsatt att utveckla psykosocial grupprehabilitering för att lindra äldres ensamhet. Sedan 2006 har Vänkretsen-verksamheten utvecklats först som RAY-finansierade projekt. FPA och Centralförbundet för de gamlas väl samarbetade även i IKKU-projektet 2009–2012 för att utveckla rehabiliteringspersonalens utbildning.

Vänkretsen-verksamheten är också en del av Anu Janssons doktorsavhandling Loneliness of older people in long-term care facilities (2020). Avhandlingen granskar ensamhet bland äldre på servicehem, gruppinterventionens förlopp i grupper för ensamma äldre på servicehem samt implementeringen och etableringen av Vänkretsen-gruppmodellen i praktiken.

Erkänd god praxis

Vänkretsen-verksamheten är sedan länge en del av Centralförbundet för de gamlas väls kontinuerliga verksamhet och finansieras av social- och hälsovårdsministeriet. Målet är att minska äldres ensamhet samt att öka gruppledarskapskompetensen genom grupp- och utbildningsverksamhet samt regional handledning.

Vänkretsen-verksamheten har erkänts som en god praxis i olika sammanhang. Modellen finns med bland Institutet för hälsa och välfärds (THL) utvalda goda metoder för att främja mental hälsa, som samlats inom ramen för det nationella mentalhälsostrategins MUKANA-helhet 2023–2024. Den nämns också som en god metod för psykiskt välbefinnande i social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation för att trygga ett aktivt och funktionsdugligt åldrande och hållbara tjänster 2024–2027. Vid en peer review-process som genomfördes av Europeiska kommissionen valdes Vänkretsen-verksamheten till en av de bästa metoderna för att främja mental hälsa.

Pressmeddelande 22.3.2024: Vanhustyön keskusliiton Ystäväpiiri-toiminnan vaikuttavuus on tunnustettu EU-tasolla

I THL:s peer review av verksamhetsmodeller för att främja välfärd och hälsa (HYTE) fick Vänkretsen-verksamheten högsta vitsord, och konstaterades ha en samhälleligt viktig betydelse i arbetet med att lindra äldres ensamhet.

Pressmeddelande 7.10.2024: Iäkkäiden yksinäisyyteen vaikuttava ja toimiva ratkaisu: Ystäväpiiri-toiminta

Vänkretsen-verksamhetens resultat och effekter följs upp och utvärderas noggrant.

Illustration: Ett diagram som beskriver Vänkretsen-verksamhetens utvärderings- och uppföljningsprocess för att säkerställa resultat och genomslag. Processen innefattar bl.a. intervjuer och enkätundersökningar med äldre deltagare före och efter gruppen, ledarens fältdagbok, utbildarens observationer samt enkäter till yrkesverksamma inom äldreomsorgen och frivilliga. Slutligen analyseras uppgifterna och rapporteras årligen på regional och nationell nivå.

Mer information om forskning kring Vänkretsen

Bekanta dig med forskning och examensarbeten kopplade till Vänkretsen på sidan Vänkretsen-material.

Mer information ger Vänkretsen-verksamhetens ansvariga regionala handledare Tarja Ylimaa, tfn 050 402 2528, tarja.ylimaa@vtkl.fi

Forskningar

Jansson A, Savikko N & Pitkälä K (2018): Training professionals to implement a group model for alleviating loneliness among older people – 10-year follow-up study, Educational Gerontology.

Pietilä M & Saarenheimo M. Ilmeikäs arki -Tutkimus ikääntyneistä ihmisistä järjestöjen kehittämistoiminnassa. Eloisa Ikä -ohjelma, Vanhustyön keskusliitto. Sähköiset julkaisut

Jansson A.H, Muurinen S, Savikko N, Soini H, Suominen M.M, Kautiainen H, Pitkälä K.H. Loneliness in nursing homes and assisted living facilities: prevalence, associated factors and prognosis. Jour Nursing Home Res 2017;3:43-49

Jansson A, Ylimaa T, Helin S, Pitkälä K. Circle of Friends – Group Model Alleviating Loneliness. Poster Presentation IAGG-ER Dublin 2015, Social Gerontology, Fri. 24th April.

Pitkälä KH, Routasalo P, Kautiainen H, Sintonen H, Tilvis RS.Effects of socially stimulating group intervention on lonely, older people’s cognition: a randomized, controlled trial. Am J Geriatr Psychiatry, Volume: 19, Issue: 7, Date: 2011 Jul , Pages: 654-63.

Savikko N, Routasalo P, Tilvis R, Pitkälä K. Psychosocial group rehabilitation for lonely older people: favourable processes and mediating factors of the intervention leading to alleviated loneliness. International Journal of Older People Nursing 2010 Mar 5 (1): 16-24.

Routasalo PE, Pitkälä KH, Kautiainen H, Tilvis RS. Effects of psychosocial group rehabilitation on social functioning, loneliness and well-being of lonely, older people: randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing Feb2009, Vol. 65,2,297-305.

Examensarbeten

Farin, Katja, Kämäräinen, Hanne & Luukkonen, Päivi. 2011. ”Ystävyys on kallein aarre, se ei sammu milloinkaan”. Ystäväpiiri-ryhmätoiminta palvelutalossa asuvien ikäihmisten psyykkisen hyvinvoinnin tukena. Opinnäytetyö. Jyväskylän ammattikorkeakoulu, hyvinvointiala, toimintaterapian koulutusohjelma. Lue opinnäytetyö tästä. 

Jansson, Anu. 2012. Psykososiaalisen ryhmätoiminnan yhteys iäkkäiden ihmisten yksinäisyyden lievittymiseen ja ystävystymiseen. Tutkimus Ystäväpiiri-toiminnasta. Pro gradu -tutkielma. Jyväskylän yliopisto, liikunta- ja terveystieteiden tiedekunta, terveystieteiden laitos. Gerontologia ja kansanterveys. Lue pro gradu -tutkielma tästä. 

Kannisto, Ulla & Usvajärvi, Riitta. 2008. Yksinäisyyden tunteen lievittyminen Ystäväpiiri-ryhmätoiminnan tuloksena Janakkalassa – Tutkimus ryhmään osallistuneiden vanhusten kokemuksista. HAMKin opinnäytetyöjulkaisuja 1/2009. Hämeen ammattikorkeakoulu, sosiaalialan koulutusohjelma. Lue opinnäytetyö tästä. 

Kujala, Emma; Ylkänen, Pia. 2016. Yksinäisyyden kokeminen palveluasumisessa: Selvitys asukkaiden kokemasta yksinäisyydestä Iitin Ehtookodissa. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu, vanhustyön koulutusohjelma. Lue opinnäytetyö tästä.

Laiho, Mirja & Rajala, Sisko. 2008. Elämyksiä yhdessä – sosiaalinen tuki vanhuksen kokemana. Opinnäytetyö. Hämeen ammattikorkeakoulu, sosiaalialan koulutusohjelma.

Lehtonen, Mirva & Rytky, Heidi. 2007. Tiistairyhmä – jossa voisi yksinäisyyteen käpertynyt ehkä oieta. Itsensä yksinäiseksi tunteville ikääntyneille tarkoitetun Ystäväpiiri – yhdessä elämyksiä arkeen -toiminnan pilottikokeilu Jyväskylässä. Opinnäytetyö. Jyväskylän ammattikorkeakoulu, sosiaali- ja terveysala, toimintaterapian koulutusohjelma. Lue opinnäytetyö tästä. 

Lintilä, Janita. 2011. Vanhusten yksinäisyyden lievittäminen musiikin avulla tavoitteellisessa ryhmätoiminnassa. Opinnäytetyö. Metropolia-ammattikorkeakoulu, vanhustyön koulutusohjelma.

Lonkainen, Kirsti. 2009. Ystäväpiiri – yhdessä elämyksiä arkeen -toiminta muistisairaan ihmisen tukena. Opinnäytetyö. Pohjois-Karjalan ammattikorkeakoulu, sosiaalialan koulutusohjelma. Opinnäytetyö saatavilla Ystäväpiiri-toiminnan työntekijöiltä: ystavapiiri@vtkl.fi

Mervilä-Puhakka Katri. 2015. Ystäväpiiri-ryhmäläisten toimijuus omatoimisessa ryhmässä. Opinnäytetyö. Metropolia Ammattikorkeakoulu, Geronomi AMK. Vanhustyön koulutusohjelma.

Pääkkö, Marjo. 2018. Etsivä työ ja sen ohjeistus
Vanhustyön keskusliiton Ystäväpiiri-toiminnassa. Humanistinen ammattikorkeakoulu, Kansalaistoiminnan ja nuorisotyön koulutusohjelma. Lue opinnäytetyö tästä.